Information om Corona/Covid 19, läs mer här.

Utsatt för våld

Alla kan bli utsatt för våld, barn, kvinnor och män, på något sätt.

  • Fysiskt våld är när du t.ex. blir knuffad, slagen, luggad eller sparkad.
  • Psykiskt våld är när du t.ex. får höra kränkningar, blir isolerad eller blir utsatt för ekonomisk kontroll.
  • Sexuellt våld är när du t.ex. blir utsatt för sexuella handlingar som du inte tycker är okej, när du tvingas titta på porr etc.
  • Materiellt våld är t.ex. när någon slår sönder saker i ditt hem.
  • Latent våld är när du känner dig hotad eller rädd.

Tänk på att:

  • Det är aldrig den utsattas fel att en anhörig misshandlar henne/honom.
  • Mannens våld beror inte på att kvinnan är allmänt aggressiv eller provocerar.
  • Våldet är helt förövarens ansvar. Alla kan sluta slå den dagen de tar ansvar för sina handlingar.
  • Ingen har rätt att bruka våld mot en annan människa.

Du som är kvinna och

  • känner dig rädd och hotad
  • upplever att du anpassar ditt beteende efter din partner/en anhörig
  • känner att du blir kontrollerad eller isolerad
  • har blivit slagen
  • har tvingats till sexuella handlingar mot din vilja

… det är inte ditt fel att du blir utsatt, du är inte ensam i din situation, du kan få hjälp!

Det finns hjälp och stöd att få för att förändra din situation. Socialtjänsten erbjuder:

  • rådgivande samtal
  • stödsamtal
  • stöd i din föräldraroll
  • stöd till dina barn
  • ekonomisk hjälp
  • hjälp med boende
  • hjälp med myndighetskontakter

Våld mot kvinnor eller annan anhörig är ALLTID ett brott. Gör en polisanmälan. Hör av dig till oss om du vill ha stöd och hjälp med din anmälan eller för att orka genomföra förhör och rättegång.

Barn som bevittnat våld eller själva utsatts för våld
  • Att bevittna våld innebär att:
    – Se våld
    – Höra våld
    – Se våldets efterverkningar (blåmärken, sönderslaget hem och så vidare)
    – Känna av stämningen i hemmet (att våldet "ligger i luften", ansiktsuttryck och så vidare)
    De allra flesta barn är medvetna om vad som sker även när föräldrarna inte tror att barnen märker något.
    Barn märker fort när något inte stämmer i familjen men det är inte alltid de visar det eller ger uttryck för sina känslor. Att ett barn mår dåligt kan istället visa sig via deras beteende eller i lek.
  • Stöd och hjälp till barn som bevittnat våld
    Det är viktigt att berätta för barn att våldet inte är deras fel och att de har rätt att känna som de gör. Det är viktigt att barn som behöver det får stöd och hjälp att hantera sina känslor och bearbeta sina upplevelser. Socialtjänsten är skyldig att särskilt uppmärksamma barns behov och verka för att tillgodose barns behov av trygghet och god omsorg.
  • Socialtjänsten erbjuder stöd till barn som bevittnar våld i form av:
    • Kontaktperson
    • Kontaktfamilj
    • Jourhem
    • Familjehem 
    • Trappan-samtal för barn/ungdom, utgår ifrån tre steg: kontakt, rekonstruktion och kunskap. Samtalen pågår mellan tre till elva gånger och ca 1 timme/gång.
Våld i samkönade relationer

Det finns flera likheter med det våld som förekommer i heterosexuella relationer, ex. är den gradvisa isoleringen av den våldsutsatta och normaliseringen av övergreppen likartade. 

Dessutom är förövarens motiv och mål med våldsutövningen snarlika; att ta och upprätthålla makt och kontroll över den utsatta. Våldsutsatta i samkönade relationer kan också ha en särskild sårbarhet till följd av den heteronorm som dominerar i samhället, och HBT-personer kan vara utsatta för våld och diskriminering som kräver särskilda stödinsatser.

Äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning

Äldre kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning är utsatta för våld i nära relationer i lika hög utsträckning som kvinnor generellt, men hög ålder och funktionsnedsättning gör dessa kvinnors utsatthet större. Kvinnan kan vara i beroendeställning av någon – antingen av en person i en nära relation eller av vårdpersonal – som utsätter kvinnan för kränkningar och våld.