Sotning och Brandskyddskontroll
En stor del av alla bränder i bostäder är relaterade till eldstäder och skorstenar, sotning är en viktig del i arbetet med att förebygga bränder i bostäder.
Vid sotning tas brandfarliga beläggningar bort för att minska risken för brand. Lagen och förordningen om skydd mot olyckor trädde i kraft den 1 januari 2004. Där står att kommunen i brandförebyggande syfte ansvarar för att sotning och brandskyddskontroll utförs.
Tidigare innebar begreppet sotning att både rengöring och enklare brandskyddskontroll gjordes samtidigt. Sotningsverksamheten är numera uppdelad i två separata uppdrag: sotning och brandskyddskontroll.
Frågor och svar
Sotarn i Norra Lappland AB, Kiruna, handhar sotnings- och brandskyddskontrollen.
Avgifter för sotning och brandskyddskontroll baseras på en taxa som kommunfullmäktige beslutat om.
Lagen ger också kommunen rätt att efter ansökan låta fastighetsägare själv sota eller överlåta åt någon annan än den kommunen anvisar utföra sotning på den egna fastigheten.
Kravet är att sotningen genomförs på ett ur brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Kommunen ska i varje enskilt fall göra en prövning av den sökandes lämplighet för uppgiften.
Räddningschefen beslutar om detta.
Sotning innebär att brännbara sotbeläggningar tas bort i sådan omfattning att risken för skorstensbrand och skadeverkningarna vid en skorstensbrand minimeras.
Vid sotning av eldstäder och rökkanaler innebär detta att alla ytor som rökgaserna passerar rengörs.
Hur ofta sotning ska göras bestämmer kommunen genom sotningsfrister. För att få reda på vad som gäller din anläggning ska skorstensfejarmästaren kontaktas.
Imkanalen, köksfläktens anslutning till skorstenen/ventilationssystemet i bostadshus, omfattas inte längre av kravet på sotning. Trots detta behöver imkanalen rengöras med jämna mellanrum, om inte annat av funktionsmässiga själ. Ansvaret för rengöring ligger på fastighetsägaren.
Det är bara yrkesutbildade sotare med särskild vidareutbildning som får utföra brandskyddskontroll.
Syftet med brandskyddskontroll är att i ett tidigt skede upptäcka fel och brister hos anläggningen som kan innebära risker för brand.
Om det vid kontrollen upptäcks brister eller felaktigheter som innebär risk för annan olyckshändelse än brand ska den som utför kontrollen även påtala detta.
Anläggningen ska kontrolleras mot bakgrund av hur följande faktorer påverkar brandskyddet:
- Sotbildning och beläggningar
- Skador eller förändringar av tekniska utförandet
- Temperaturförhållanden
- Tryckförhållanden och täthet
- Drift och skötsel
Brandskyddskontrollen ska ske med intervaller som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) har bestämt.
Beroende på vilken anläggning man har och hur den används är intervallen två, fyra eller åtta år.
