Information om Corona/Covid 19, läs mer här.

Översiktsplan

Översiktsplanen är kommunens långsiktiga plan för en hållbar utveckling i hela kommunen. I översiktsplanen redovisas både den övergripande utvecklingsstrategin liksom utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska spegla den politiska majoritetens uppfattning och antas av kommunfullmäktige.

Pajala Kommuns översiktsplan antogs av fullmäktige 2010. Den innehåller ett huvuddokument, en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), fördjupade översiktsplaner (FÖP) och en plan för landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS).

Läs mer om översiktsplanering under ”Mer information”. Pajala Kommuns översiktsplan med bilagor finns för nedladdning under "Filer".

Mer information

Översiktsplanen ska ange riktningen för utvecklingen av den fysiska miljön och är en viktig del av hållbarhetsarbetet. Planen samordnar olika intressen inom kommunen och underlättar både den interna handläggningen och dialogen med externa aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande, men starkt vägledande för detaljplanering och bygglovsprövning.

Översiktsplanen ska vara överskådlig, men det är samtidigt viktigt att kommunens ställningstaganden framgår tydligt för att underlätta tillämpningen av planen. En översiktsplan ska redovisa mark- och vattenanvändning för hela kommunen på en eller flera kartor samt kommunens strategiska överväganden i frågor som är kommunspecifika eller omfattas av kravet kring vad som ska behandlas i översiktsplanen.

Översiktsplanen ska innehålla följande:

  • Mark och vattenanvändning
  • Den byggda miljön
  • Riksintressen
  • Miljökvalitetsnormer
  • Allmänna intressen
  • Långsiktigt behov av bostäder
  • Samordning med nationella och regionala mål, planer och program
  • Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
  • Klimatrelaterade risker för den byggda miljön
  • Förhållande till regionplan
  • Mellankommunala frågor
  • Invändningar från Länsstyrelsen

Kommunen tar fram en översiktsplan enligt den process som finns beskriven i Plan- och Bygglagens 3:e kapitel.

Översiktsplaneprocessen initieras när kommunfullmäktige tar beslut om att översiktsplanen inte är aktuell och behöver ändras eller att en ny måste tas fram. I det inledande skedet tillsätts ofta en projektgrupp och en politisk styrgrupp och en projektplan tas fram.

Samrådsskedet är en omfattande del av planprocessen där förslaget till översiktsplan successivt utarbetas. Det sträcker sig från den första tidiga dialogen med medborgarna och avslutas med det formella samrådet där ett väl genomarbetat förslag redovisas och möjlighet ges för privatpersoner, företag och organisationer att komma med synpunkter. Samrådsskedet innefattar även att ta fram underlag, analyser och strategier, att formulera visioner och mål samt den strategiska miljöbedömningen.

I granskningsskedet presenteras det utifrån inkomna synpunkter reviderade förslaget till översiktsplan för allmänheten under minst 2 månader. Synpunkter ska lämnas in skriftligen i det här skedet och sammanställas i ett särskilt utlåtande.

I antagningsskedet fattar kommunfullmäktige beslut om att anta den nya eller ändrade översiktsplanen. Eftersom en översiktsplan inte är juridiskt bindande kan inte innehållet i planen överklagas utan endast att den inte tagits fram på lagenligt sätt. En överklagan ska ha inkommit till förvaltningsrätten inom 3 veckor efter att kommunfullmäktige antagit planen. Om ingen överklagan inkommit vinner planen laga kraft.

När en översiktsplan tas fram ingår att göra en strategisk miljöbedömning vilket oftast innebär att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning. Syftet med miljöbedömningen är att främja hållbar utveckling genom att integrera miljöperspektivet i planeringen.

Miljökonsekvensbeskrivningen redovisar den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas få. Miljöbalken (MB) reglerar vad miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla.

En fördjupad översiktsplan tas fram när samband och konsekvenser för ett mindre geografiskt område av kommunen behöver behandlas med en högre detaljeringsgrad. Här utformas den övergripande gestaltningen av området som t.ex. lokalisering av vägar, grönområden, skolor och centrum.

I översiktsplanen kan kommunen peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen – LIS-områden med syfte att stimulera utvecklingen på landsbygden. Områden med god tillgång till strandområden där det kan byggas utan att allmänhetens tillgång till stränder samt växter och djur påverkas negativt kan vara aktuella som LIS-områden.

Redovisningen av LIS-områden i översiktsplanen ska vara vägledande vid prövning av dispens från strandskyddet, men beslutet ska kunna motiveras i varje enskilt fall.

Läs mer om översiktsplanering på Boverkets hemsida:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan

Plan- och bygglagen 3 kap. reglerar innehållet i en översiktsplan: 
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900

Miljöbalken 6 kap. reglerar innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808

Naturvårdsverket och Boverkets handbok om strandskydd:
http://www.naturvardsverket.se/978-91-620-0175-9

Källa: Boverket, 2020