Information om Corona/Covid 19, läs mer här.

Detaljplaner

Detaljplaner är ett sätt för kommunen att reglera användningen av mark- och vatten samt bebyggelse i ett begränsat geografiskt område. Syftet är att använda kommunens yta på mest lämpade sätt beroende på områdets karaktär och läge samt de behov som finns.

I Pajala kommun finns gällande detaljplaner från så långt tillbaka som 50-talet. En detaljplan består i huvudsak av en plankarta och en planbeskrivning, men äldre planer kan även kallas stadsplan eller byggnadsplan.

Detaljplaner tas främst fram i tätbebyggt område. Ett urval av gällande detaljplaner i Pajala kommun finns tillgängliga för nedladdning här på hemsidan sorterade efter ort. Många äldre planer har delvis ersatts med nyare planer. Om du inte hittar en plan, är osäker på vilken plan som gäller för ett visst område eller har andra frågor kan du kontakta oss för hjälp.

Information om kommunens pågående detaljplanearbete finns under "Aktuellt detaljplanearbete". Läs mer om detaljplanering under ”Mer information”. Gällande detaljplaner i Pajala kommun finns för nedladdning under ”Länkar”.

Aktuellt detaljplanarbete

Detaljplanen för del av Junosuando by påbörjades 2014 med anledning av att Trafikverket skulle bygga om väg 395 genom Junosuando p.g.a. gruvtrafiken, vilket fick följder för det detaljplanerade området i byn. När gruvverksamheten avslutades lades planerna vilande och återupptogs igen när gruvdriften återupptogs.

Detaljplanen har varit ute på en fjärde granskning 9/7 – 17/8 2020 och har nu bearbetats utifrån inkomna synpunkter. Den väntas tas upp i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för antagande i slutet av 2020.

Följ länken för att ta del av granskningshandlingarna för detaljplanen!

Mer information

Plan- och bygglagens 4:e & 5:e kapitel beskriver hur mark- och vattenområden regleras med detaljplaner samt hur dessa tas fram. Plan- och bygglagen slår tydligt fast att planering skall bedrivas i dialog mellan kommunen, andra myndigheter och medborgare.

I detaljplanen regleras inte bara användningen av mark, vatten och bebyggelse utan också rättigheter och skyldigheter mellan markägarna och samhället samt markägarna sinsemellan. Detaljplaner är juridiskt bindande. En detaljplan ger i princip rätt att bygga i enlighet med planen under genomförandetiden (5-15 år) och ligger till grund för prövning av bygglov.

I en detaljplan redovisas allmänna platser, kvartersmark och vattenområden. Under arbetet med detaljplanen tar kommunen ställning till allmänna intressen enligt Plan- och bygglagens 2:a kapitel samt till hushållningsbestämmelserna i Miljöbalkens 3:e & 4:e kapitel.

Kommunen tar fram detaljplaner enligt den process som finns beskriven i Plan- och Bygglagens 5:e kapitel. Syftet är att säkra insyn för de som berörs av planen, ta fram ett bra beslutsunderlag och att förankra förslaget.

En planprocess kan inledas på kommunens eget initiativ eller med upprättandet av ett planbesked om att ett planarbete ska påbörjas. (Läs mer om planbesked nedan.)

Kommunen kan välja mellan olika planförfaranden i framtagandet av detaljplan utifrån vissa kriterier i plan- och bygglagen. Det vanligaste är standardförfarandet, men även utökat-, samordnat eller begränsat förfarande kan användas.

I standardförfarandet börjar detaljplaneprocessen med samrådet. Syftet med samrådet är att samla in kunskap och att ge de som berörs av planen möjlighet att lämna synpunkter. Formen för samrådet är inte reglerat i lag, men kan bestå av t.ex. möten eller utskick.

Inom ramen för samrådet ska en undersökning av planens miljöpåverkan göras. Om planen kan antas få en betydande miljöpåverkan ska en strategisk miljöbedömning göras. Syftet är att integrera miljöaspekter i planen och innebär också att en miljökonsekvensbeskrivning tas fram.

När ett förslag varit på samråd och bearbetats utifrån de synpunkter som kommit in ska planförslaget vara tillgängligt för granskning i minst 2 veckor innan det kan antas. Under granskningstiden finns ytterligare tillfälle att komma med synpunkter. Synpunkter från samrådet och granskningen redovisas i granskningsutlåtandet.

Om väsentliga ändringar gjorts i förslaget till detaljplan efter granskningen måste den tas ut på en ny granskning. Annars kan den gå vidare för antagande i kommunfullmäktige, kommunstyrelse eller byggnadsnämnd.

När planen antagits finns möjlighet till överklagan eller överprövning av Länsstyrelsen. Om ingen överklagan eller överprövning gjorts inom 3 veckor vinner planen laga kraft.

Den som planerar en åtgärd som förutsätter att en detaljplan behöver antas, ändras eller upphävas ska lämna in en skriftlig begäran om planbesked till kommunen. Detta regleras i Plan- och bygglagen 5 kap. 2-5 §§.

En begäran om planbesked ska innehålla en beskrivning av ändamålet med åtgärden samt en karta som visar det område som berörs. Om åtgärden gäller ett byggnadsverk ska ansökan innehålla en beskrivning av dess karaktär och den ungefärliga omfattningen.

Kommunen ska besluta om planbesked inom fyra månader efter att en komplett begäran om planbesked inkommit om inget annat är överenskommet. I planbeskedet ska det framgå om kommunen har för avsikt att påbörja ett detaljplanearbete och när detta arbete kan antas ha lett fram till ett beslut om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan. Om kommunen inte avser att påbörja ett detaljplanearbete ska skälen redovisas i planbeskedet.

Pajala kommun tar ut en avgift för handläggning av planbesked i enlighet med Plan- och bygglagen 12 kap. 8 §.

Blankett för begäran om planbesked finns att ladda ner under ”Filer”.

Läs mer om detaljplanering på Boverkets hemsida:
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/

Plan- och bygglagen 4:e & 5:e kapitel behandlar detaljplaneinstrumentet:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010-900

Källa: Boverket, 2020